Fritidsfisket i Sverige 2018-2020 [Elektronisk resurs]

• Fritidsfisket ökade markant under både 2019 och 2020 där antalet fritidsfiskare i Sverige i åldrarna 16-80 år uppgick till cirka 1,7 miljoner år 2020. Andelen fritidsfiskare inom respektive åldersgrupp skiljer sig åt och man kan se att den yngre åldersgruppen har större andel fritidsfiskare än 51-80 år, vilket delvis belyser faktumet att fritidsfiske är en aktivitet som i större utsträckning attraherar unga än äldre. Flest fiskedagar har Götaland & Svealand följt av Norrland och de fem stora sjöarna. Havsområdena med högst fiskeaktivitet är mellersta Östersjön och Skagerrak, vilka vardera innehåller storstadsregioner, Stockholm och Göteborg. För år 2020 ökade antalet fiskedagar i nästan samtliga områden jämfört med året innan. I likhet med antalet fritidsfiskare har antal fiskedagar ökat generellt sett vilket självklart också kan bero på pandemin. Det enda området som inte hade en ökning i fiskeaktivitet var mellersta Östersjön, vilket också kan bero påpandemin, pga. färre turister i storstadsområden. Fritidsfisket ses oftast som en sommaraktivitet, vilket man även ser i resultatet från undersökningen. Cirka 53 procent av fiskedagarna görs undersommarmånaderna juni, juli och augusti.För inlandsfiskets del är det framförallt abborre och gädda som är vanliga målarter. Över 50 procent av samtliga fritidsfiskare som fiskar i inlandsvatten har abborre som en av sina målarter. Utöver dessa två finns det ett relativt stort fiske efter öring, regnbåge, gös och röding. Fisket i havet innefattar fler arter man kan rikta sitt fiske på. Den vanligaste arten i havet är likt insjövattenabborre följt av gädda, men även havsöring, makrill och torsk är vanliga målarter. Den vanligaste sportfisken, och en av de ovanligaste matfiskarna i Sverige, är gäddan. Denna återutsätts i 85 procent av fallen och är den art som återutsätts i störst utsträckning av de arter inkluderade i undersökningen. Andra arter som sticker ut i sammanhanget är makrill och sill/strömming som återutsätts i liten utsträckning, 16 procent respektive 13 procent. Naturupplevelsen är den viktigaste aspekten när man bestämmer sig för att fiska. Det är i cirka 25 procent av fallen helt avgörande vart man fiskar och av stor betydelse för ens fiske i cirka 35 procent av fallen.Den anledning som majoriteten av icke-fiskarna angav, gällande varför man inte fiskat, var att man inte var intresserade av fiske, hela 69 procent. 11 procent angav att de inte hade tid att fiska och 5 procent angav att de fiskade under andra tider på året. 

Ämnesord

Agricultural and Veterinary sciences  (hsv)

Agricultural Science, Forestry and Fisheries  (hsv)

Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin  (hsv)

Lantbruksvetenskap, skogsbruk och fiske  (hsv)

Agricultural and Veterinary sciences  (hsv)

Other Agricultural Sciences  (hsv)

Fish and Wildlife Management  (hsv)

Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin  (hsv)

Annan lantbruksvetenskap  (hsv)

Vilt- och fiskeförvaltning  (hsv)

FORESTRY, AGRICULTURAL SCIENCES and LANDSCAPE PLANNING  (svep)

Animal production  (svep)

Fishery  (svep)

SKOGS- och JORDBRUKSVETENSKAP samt LANDSKAPSPLANERING  (svep)

Animalieproduktion  (svep)

Fiske  (svep)

National  (havochvatten)

Nationellt finansierad miljöövervakning  (havochvatten)

Ett rikt växt- och djurliv  (havochvatten)

A Rich Diversity of Plant and Animal Life  (havochvatten)

Genre

government publication  (marcgt)

Indexterm och SAB-rubrik

Fritidsfiske

Fisketurism

Framtidens fiske

Vattenförvaltning

Svenskt fiske

Ekosystem

Nationell handlingsplan

Resursförvaltning