Med kraft och vilja 2010 [Elektronisk resurs] alkohol- och drogförebyggande arbete inom Socialstyrelsens stöd till frivilligorganisationer

• Rapporten syftar till att ge en bild av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som genomförts av forskarteamet vid Örebro universitet som knutits till Socialstyrelsens projektportfölj. Fokus ligger på 2010 års utlysning. Satsningen började 2002 genom att Socialstyrelsen fick medel från Socialdepartementet att fördela till frivilligorganisationers alkohol- och drogförebyggande arbete. Trettiotvå organisationer med totalt 39 projekt delade på 25 miljoner. Sedan dess har årligen nya medel utlysts. År 2010 var den totala summan som Socialstyrelsen hade att fördela 15 miljoner. Det var 38 organisationer som fick medel att bedriva 54 olika projekt, varav 21 var nya projekt. Dessutom har ett projekt disponerat anslag från tidigare år eftersom det blivit fördröjt. Av dessa tillhör 14 organisationer kategorin alkohol- och drogorganisationer medan betydligt fler, 24 organisationer, beviljats medel trots att de inte har alkohol- och drogförebyggande arbete som sin primära huvudinriktning. Detta ligger helt i linje med den nationella handlingsplanen som önskar ett brett engagemang i det förebyggande arbetet. Majoriteten av projekten riktar sig till målgruppen barn och ungdom. I projektportföljen ingår även projekt riktade till invandrare, barn i riskzon, unga tjejer och föräldrar. Under året som gått har ett fungerande, värdefullt och givande samarbete fortsatt mellan forskarteamet vid Örebro universitet och de olika organisationerna inom satsningen. Ett samarbete byggt på såväl gemensamma projektledarträffar, olika former av projektmöten samt diskussioner kring utvärdering med enskilda organisationer. Projekten har halvårsvis redovisat sin verksamhet till forskarteamet. En sammanställning är gjord i rapporten Verksamhetsrapport 2010 - Med kraft och vilja. Under åren har ett antal olika fördjupningsstudier planerats och genomförts inom ramen för Socialstyrelsens projektportfölj. Beredningsgruppen har prioriterat angelägna projekt för detta och forskarteamet har sökt utforma dessa inom ramen för de tillgängliga medel som avsatts. I detta har planeringen varit långsiktig trots att budget endast kunna avsättas för ett år i taget. Det övergripande syftet med fördjupningsstudierna är att med de tillgängliga resurserna som utgångspunkt ge en fördjupad kunskap kring ett mindre antal projekt som genomförs av frivilligorganisationer. Avsikten är att genomföra vissa forskningsinsatser kring dessa projekts planering, genomförande och effekter på kort och lång sikt. Fyra fördjupningsstudier som forskarteamet arbetat med under flera år presenteras under del 2 i rapporten. Två av dessa är utvärderingar av föräldrastödsprogram som båda genomförts av IOGT-NTO, Stark och klar och Föräldrar Tillsammans. Den tredje studien är utvärderingen av projektet Mål utan alkohol som genomförts i samarbete med SvFF, IOGT-NTO och före detta Alkoholkommittén. Maia-projektet, som bedrevs av länsstyrelsen i Örebro med stöd från Statens folkhälsoinstitut, avslutades år 2010 och presenteras som den fjärde fördjupningsstudien. Det pågår en planering av nya fördjupningsstudier. Huvudfokus är på insatser riktade direkt till barn och ungdomar. Det finns mycket som visar på behovet av kunskapsutveckling (se t.ex. Babor et al., 2010). Barn och ungdomar behöver få kunskap om alkohol och droger för att utveckla positiva kunskaper, attityder och beteende som minskar skadorna av alkohol och droger för individ och samhälle. Inom den pågående satsningen finns en rad projekt som har möjlighet att ge kunskap om olika metoder för detta arbete. De satsningar som finns idag inom projektportföljen ger förutsättningar för att utveckla effektstudier med skolan som arena och med fritiden som arena, studier av program med genusperspektiv och studier av förebyggande insatser för utvalda grupper. De fördjupningsstudier som nu planeras innehåller bland annat effektstudier av kontraktsmetoden Smart och skolprogrammet Triaden. Undersökningar ska också genomföras av vilka som deltar och med vilken effekt. Detta kommer också genomföras inom en rad genusinriktade insatser och verksamheter till särskilt utvalda grupper. I det följande redovisas läget i mitten av april 2011. Inom ramen för forskarteamets verksamhet har en nationell konferens arrangerats vartannat år vid Örebro universitet. Dessa har benämnts Reflektion kring prevention och konferenser har genomförts 2006, 2008 och 2010. Konferensen som arrangerades 18-19 maj 2010 hade fokus på evidens och samverkan för ett bättre alkohol- och drogförebyggande arbete. Alla pratar om evidens men vad innebär det egentligen? Hur kan vi vidareutveckla vårt arbete så att det blir målinriktat och effektivt? Idag är många engagerade i det förebyggande arbetet. Hur kan vi vidareutveckla samverkan mellan aktörer som idéburna organisationer, kommuner, landsting, stat och näringsliv? Medverkande var forskare, politiskt ansvariga och sakkunniga inom såväl ideell som offentlig sektor som gav sin syn på preventionsarbete och samverkan. Fokus var ett reflekterande möte och den utvecklande dialogen deltagarna emellan. Totalt deltog 111 personer på konferensen. Av dessa var tretton externa föreläsare och 21 personer var projektledare inom Socialstyrelsens satsning som medverkade för att presentera sina projekt och dess erfarenheter på enskilda seminarier. I forskningsprogrammet ingår fem frågor: att vara projektledare, vikten av kompetensstöd, verksamhetsdokumentation som metod, mervärdet av att vara ideell organisation och den praktiknära forskningen om förebyggande metoder. I denna rapport berörs de tre sistnämnda frågorna. För att ytterligare utveckla verksamhetsdokumentationen som metod gjordes bland annat en bedömning av olika delar av rapporteringen. Totalt har 55 bidragsbeslut tagits när det gäller 2010 års anslag. Av dessa var några av sådan karaktär att de inte ingår i denna projektredovisning. Därför kommer verksamhetsredovisningen att granskas för 50 projekt. Det är dock tre projekt som inte gjort den efterfrågade redovisningen. Det finns många mervärden med att frivilligorganisationer bedriver alkohol- och drogförebyggande arbete. Ett mervärde som studerats särskilt under de senaste årens satsning är omfattningen av de personella resurserna och den påtagliga kraft och vilja som finns att engagera sig ideellt i olika projekt. Detta har varit möjligt genom att projekten i sina rapporteringar fått redovisa hur de personella resurserna inom projektet sett ut. Störst antal personer arbetar utan ersättning inom projekt såväl år 2008 som år 2010, det vill säga som ideell medverkar (406 av 771 personer år 2008 och 451 av 940 år 2010). Därefter kommer den grupp som deltar i projektets arbete i egenskap av sin ordinarie tjänst (201 och 247 respektive år). För att undersöka forskningsstrategin genomfördes en fallstudie över den valda ansatsen (Eriksson et al., 2011). Målsättningen med studien var att beskriva och analysera den Socialstyrelsefinansierade satsningen under åren 2003-2009 med speciell betoning på forskning och utveckling för en evidensbaserad praktik. Studien A Research Strategy Case Study of Alcohol and Drug Prevention by Non-Governmental Organizations in Sweden 2003-2009 går i sin helhet att läsa på nätet  i open-access tidskriften Substance Abuse Treatment, Prevention, and Policy 2011, 6:8 (www.substanceabusepolicy.com). FoU-programmet har genom den goda samverkan med olika parter lyckats utveckla, genomföra och rapportera en lång rad fördjupningsstudier, vilka skapat unika möjligheter att belysa förebyggande arbete om barn, ungdomar och föräldrars situation. Ett stort tack till alla inom de frivilligorganisationerna som på olika sätt medverkat till att denna satsning på alkohol- och drogförebyggande arbete och forskning har kunnat genomföras. Utan den insatsen hade vårt arbete varit helt omöjligt. 

Ämnesord

Medical and Health Sciences  (hsv)

Medicin och hälsovetenskap  (hsv)

Medical and Health Sciences  (hsv)

Health Sciences  (hsv)

Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology  (hsv)

Medicin och hälsovetenskap  (hsv)

Hälsovetenskaper  (hsv)

Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi  (hsv)

Medical and Health Sciences  (hsv)

Health Sciences  (hsv)

Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology  (hsv)

Medicin och hälsovetenskap  (hsv)

Hälsovetenskaper  (hsv)

Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi  (hsv)

MEDICINE  (svep)

MEDICIN  (svep)

MEDICINE  (svep)

Social medicine  (svep)

MEDICIN  (svep)

Socialmedicin  (svep)

MEDICINE  (svep)

Social medicine  (svep)

Public health medicine research areas  (svep)

Public health science  (svep)

MEDICIN  (svep)

Socialmedicin  (svep)

Folkhälsomedicinska forskningsområden  (svep)

Folkhälsovetenskap  (svep)

Social Medicine  (oru)

Socialmedicin  (oru)

Indexterm och SAB-rubrik

Forsksning

FUFAD

folkhälsovetenskap

frivilligorganisationer

alkohol- och drogförebyggande

projekt

Socialstyrelsen