Materiella vändningar : läsningar av Parland, Lispector, Berg och Byggmästar / Jenny Jarlsdotter Wikström.

• The aim of the dissertation is to examine the analytical potential of  the "material turn" within the field of literary studies. In particular, it explores how theoretical perspectives associated with the material turn may shed light on the work of four writers: Henry Parland (Finland, 1908–1930), Clarice Lispector (Brazil, 1920–1977), Aase Berg (Sweden, b. 1967), and Eva-Stina Byggmästar (Finland, b. 1967). As is demonstrated, however, these works of fiction and poetry also pose a challenge to the theories of the material turn. Recognizing this tension, fiction, theory, and poetry are engaged on an equal footing in an investigation of subjectivity, matter, nature, and their possible conceptualization. The study begins with an overview of the theoretical research field, discussing five influential research anthologies of the material turn published between 2008 and 2015. The introductory chapter also reviews current research on the material turn in a Swedish context, concluding with a discussion of reading as an affirmative philosophical practice. The first part of the dissertation then examines Parland’s novel  Sönder  (1930) in relation to object-oriented ontology and feminist readings of the novel. Part two takes Lispector's  Água viva  (1973) as its object, discussing it in connection to critical plant studies and the way plants present themselves in texts. Part three uses the frameworks of material feminism to discuss themes and motifs in Berg's lyrical motherhood trilogy (2002–2007). Part four highlights cuteness, detail-centered aesthetics, nomadism, the pastoral trope, and the forest as a place of queer resistance in five poetic works (2006–2014) by Byggmästar. In different ways, the four case studies all center on issues of how the intricate relation between humans and nonhumans can be explored and expressed in writing, and what implications artistic exploration may have on an ethical and political level. As the dissertation concludes, the material turn reassesses many of the fundamental philosophical categories (i.e. subject and object, nature and culture, human and nonhuman). The major theorists of the field – Karen Barad, Jane Bennett, Rosi Braidotti, Elizabeth Grosz, and Timothy Morton – all stress the need to destabilize given concepts of nature and culture, establishing matter, materiality, and the environment as agents beyond human control. This standpoint, however, has problematic consequences for literary studies, given that literary scholars work with aesthetic representations created by humans. If, as many of the above-mentioned theorists assert, nature has its own powers, can it then be said to write fiction or poetry? If we answer the question affirmatively, how does this nature-writing-itself into fiction happen? These complications often lead to analytic aporias, but as the dissertation argues, such aporetic readings are not discouraging per se. On the contrary, the aporias or failures produced by the four case studies highlight the need for even more careful readings of literary as well as theoretical texts, and provide the grounds for a discussion on the ethical dimensions of reading fiction. 
• Syftet med denna avhandling är att utforska den analytiska potentialen hos den "materiella vändningen" inom fältet litteraturvetenskap. Avhandlingen fokuserar särskilt hur teoretiska perspektiv knutna till den materiella vändningen kan belysa verk av fyra författare: Henry Parland (Finland, 1908–1930), Clarice Lispector (Brasilien, 1920–1977), Aase Berg (Sverige, f. 1967) och Eva-Stina Byggmästar (Finland, f. 1967). Avhandlingen visar hur samtliga av de verk som lyfts upp ur dessa författarskap på något vis utmanar eller rör sig bort från den materiella vändningens grundläggande antaganden, samtidigt som de också innehåller element som står i samklang med vändningens etiska och politiska projekt. Avhandlingen behandlar skönlitteratur, poesi och litteraturteori på lika grunder, så att de reagerar med varandra, med syftet att granska  begrepp som subjektivitet, materia, natur och kropp. Avhandlingen inleds med en översikt över det teoretiska forskningsfältet med fokus på fem antologier i den materiella vändningen, utgivna 2008–2015. Inledningen ger också en överblick över svenska bidrag till detta fält. Därefter följer en diskussion om läsandet som etisk och politisk praktik, vilken bygger på den materiella vändningens uppmaning till affirmativa förhållningssätt. Den första delen av avhandlingen behandlar Parlands roman Sönder (1930) i relation till objektorienterad ontologi och feministiska läsningar av romanen. Del två tar Lispectors roman Levande vatten (1973) i svensk översättning som sin utgångspunkt och diskuterar den i anslutning till fältet kritiska växtstudier och hur växter kan sägas uttrycka sig i text. Del tre diskuterar Bergs så kallade mammatrilogi (2002–2007) och använder den materiella vändningens ramverk för att förstå hur Berg gestaltar havandeskap, förlossning, föräldraskap, språk, sorg och risk i sina dikter. Den avslutande delen kretsar kring fem verk av Byggmästar (2006–2014) och belyser i synnerhet gullighet, detaljcentrerad estetik, nomadism och orientering, samt pastoralen som trop och skogen som queer plats och tid. De fyra fallstuderna visar allihop, på olika sätt, hur de komplexa relationerna mellan människor och icke-människor kan uttryckas och utforskas i litteratur, och vilka innebörder konstnärliga utforskanden kan ha på en etisk och politisk nivå. Sammantaget sätter den materiella vändningen många grundläggande filosofiska kategorier (t.ex. subjekt och objekt, natur och kultur, människa och icke-människa) i gungning. De tongivande tänkarna inom detta fält – Karen Barad, Jane Bennett, Rosi Braidotti, Elizabeth Grosz och Timothy Morton – poängterar vikten av att destabilisera givna berepp och uppfattningar om natur och kultur, och vill etablera materien och miljön som handlande och tänkande fenomen, vilka människan inte kan behärska. Den utgångspunkten kommer dock med problem ur en litteraturvetenskaplig synpunkt, eftersom litteraturvetare arbetar med estetiska representationer som är skapade av människor. Om naturen har egen makt och kraft – såsom de ovan nämnda teoretikerna intygar – kan den då sägas skriva skönlitteratur eller poesi? Om vi svarar jakande på den frågan, hur sker då detta natur-inskrivande i skönlitterära verk? Mötet mellan litteraturvetenskap och den materiella vändningen leder ofta till analytiska aporier eller omöjliga situtationer, men avhandlingens poäng är att aporetiska läsningar inte behöver förstås som nedslående eller avskräckande, tvärtom. De aporier eller misslyckanden som de fyra fallstudierna ger upphov till visar på vikten av noggrann och omsorgsfull läsning av både skönlitterära och teoretiska texter, och utgör en grund för en diskussion om läsandets etiska dimensioner. 

Ämnesord

Litteraturvetenskap  (sao)

Genusforskning  (sao)

Ekokritik  (sao)

Posthumanism  (sao)

Litteraturvetenskap  (kao)

Feministisk teori  (kao)

Posthumanism  (kao)

Queerteori  (kao)

Literary studies  (kao//eng)

Feminist theory  (kao//eng)

Posthumanism  (kao//eng)

Queer theory  (kao//eng)

Ecocriticism  (LCSH)

Genre

Analys och tolkning  (saogf)

Personnamn

Parland, Henry, 1908-1930

Lispector, Clarice, 1920-1977

Berg, Aase, 1967-

Byggmästar, Eva-Stina, 1967-

Indexterm och SAB-rubrik

The material turn

feminist new materialism

posthumanism

critical plant studies

ecocriticism

object-oriented ontology

queer ecocriticism

Den materiella vändningen

feministisk nymaterialism

kritiska växtstudier

objektorienterad ontologi

queer ekokritik

Klassifikation

809.93384 (DDC)