Sjukdomsmodifierande läkemedel mot Alzheimers sjukdom etiska aspekter av prioriteringar och screening / Erik Gustavsson, Niklas Juth, Pauline Raaschou, Alexandre Bonnard, Thomas Davidson, Gerd Lärfars & Lars Sandman.

• I skrivande stund pågår det intensiv forskning för att få fram ett sjukdomsmodifierande läkemedel mot Alzheimers sjukdom (AD). Vid introduktion av sådana läkemedel kommer en rad etiskt svåra frågor kring screening och prioriteringar av vårdens resurser, att aktualiseras. Föreliggande rapport behandlar dessa frågor. Trots att de nya läkemedlens effekt sannolikt har en påverkan på närstående till personer med AD så är det vår bedömning att den svenska etiska plattformen inte lämnar något utrymme för sådan hänsyn. Det finns också skäl att vara särskilt uppmärksam på utsträckningen i vilken de surrogatmått som används i de kliniska studierna faktiskt är av klinisk relevans. När det gäller att väga samman patientnytta som tillfaller olika individer är det vår bedömning att plattformen inte tillåter aggregering av patientnytta på ett sådant sätt. Det innebär att det faktum att personer med AD utgör en stor patientgrupp utgör i sig inte ett skäl för högre prioritet då effekten skall bedömas med avseende på hur den tillfaller varje enskild individ. I ett scenario där budgetpåverkan blir så stor att man behöver prioritera inom gruppen så tycks det saknas för prioriteringar relevanta kriterier. Manifest AD är ett tillstånd med mycket stor svårighetsgrad. Men eftersom de nya läkemedlen siktar in sig på den prekliniska eller fasen i vilken patienter har en lindrig kognitiv störning så bör svårighetsgraden av tillståndet viktas ned med avseende på sannolikheten att faktiskt insjukna i AD. Tillståndets svårighetsgrad blir därmed olika för läkemedel som siktar på den prekliniska fasen, de som siktar på fasen med lindrig kognitiv störning och de som siktar på kliniska stadier av AD. Eftersom personer med AD kan ha sämre förutsättningar än andra patientgrupper att kommunicera sina behov bör de beaktas särskilt. Det innebär dock inte någon högre prioritet utan en markering att personer med AD har samma rätt till hälso- och sjukvård som andra grupper med liknande behov. Populationsscreening för AD är förknippat med flera problem. Det finns generella problem med screening ur exempelvis autonomisynpunkt. Men det finns också problem som relaterar till att nuvarande metoder för riskstratifiering är så opålitliga vilket i sin tur resulterar i falska negativa (med risk för underbehandling) och falska positiva (med risk för överbehandling). Screening i fasen då patienten har en lindrig kognitiv störning har (förutom de problem som kommer med populationsscreening) problem med ojämlikhet och godtycke. När den kliniska fasen inträder har poängen med screening gått förlorad: ju senare identifikation, desto mindre potentiella behandlingsfördelar jämfört med vanlig diagnostik som den går till idag. Det är vår sammantagna bedömning att de nya läkemedlen måste generera stora hälsovinster för personer som riskerar att insjukna i AD för att berättigas allmän finansiering och för att rättfärdiga de etiska kostnader som kommer med de nuvarande diagnostiska metoderna. 
• Intensive research is carried out by several pharmaceutical companies in order to develop a disease modifying drug for Alzheimer’s disease (AD). The development of drug candidates which reduce Aß and tau in the brain seems particularly promising. These drugs and the characteristics of AD raise a number of ethical challenges. In this report we analyze these challenges in relation to priority setting and the diagnostic measures associated with these drugs. The former analysis draws primarily on the Swedish ethical platform for health care priority setting, whereas the latter draws on the guidelines for screening developed by the National Board of Health and Welfare. Although the effect of the new drugs is likely to have an impact on relatives of people with AD, it is our interpretation that the Swedish ethical platform leaves no room for such considerations. In relation to the effect of the drugs there is also reason to pay special attention to the extent to which the surrogate measures used in the clinical studies are of clinical relevance. When it comes to aggregating benefits across individuals, it is our interpretation that the platform does not allow aggregation of patient benefits in such a way. This means that the fact that people with AD constitute a large group of patients does not in itself constitute a reason for giving this group a higher priority. The ethical platform rather seems to prescribe that the effect must be assessed with regard to how it accrues to each individual. In a scenario where the budgetary impact becomes so great that decision makers need to prioritize within the group, it seems that there are no relevant criteria for these priorities. AD is a condition with a very high degree of severity. However, as the new drugs are targeting the preclinical or Mild Cognitive Impairment (MCI) phase, the severity of the condition should be decreased with respect to the likelihood of actually developing AD. The severity of the condition thus becomes different for drugs that aim at the preclinical phase, those that aim at the MCI phase and those that aim at clinical stages of AD. Solidarity considerations in the platform prescribes that people with AD may be less able than other patient groups to communicate their needs, they should therefore be given special consideration. However, this does not mean a higher priority but to stress that people with AD have the same right to health care as other groups with similar needs. Population screening for AD is associated with several problems. There are general problems with screening from, for example, an autonomy point of view. But there are also problems related to the fact that current methods of risk stratification are so unreliable, which in turn results in false negatives (with risk of undertreatment) and false positives (with risk of overtreatment). Screening in the MCI phase has (in addition to the problems that come with population screening) problems with inequality and arbitrariness. When the clinical phase begins, there is no longer any point with screening: the later the identification, the less potential treatment benefits compared to standard diagnostics. It is our overall assessment that the new drugs must generate large health benefits for people at risk of developing AD in order to be eligible for general funding and to justify the ethical costs that come with current diagnostic methods. 

Ämnesord

Alzheimers sjukdom  (sao)

Läkemedel  (sao)

Medical and Health Sciences  (hsv)

Health Sciences  (hsv)

Medical Ethics  (hsv)

Medicin och hälsovetenskap  (hsv)

Hälsovetenskaper  (hsv)

Medicinsk etik  (hsv)

Drugs  (LCSH)

Alzheimer's disease  (LCSH)

Genre

government publication  (marcgt)

Indexterm och SAB-rubrik

Alzheimers sjukdom; screening; prioritering; etik; patientnytta

Klassifikation

362.1968311 (DDC)

Vp (kssb/8 (machine generated))