Pedagogisk meritering på KTH - Samarbete, excellens och utbildningsinnovation [Elektronisk resurs]
-
Högfeldt, Anna-Karin (författare)
-
7:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar,27-28 November, 2019
-
Andersson, Magnus, 1963- (författare)
-
Berglund, Per (författare)
-
Bergman, Margareta (författare)
-
Delin, Anna (författare)
-
Edström, Kristina (författare)
-
Geschwind, Lars (författare)
-
Grillner, Katja (författare)
-
Håkansson, Anne (författare)
-
Kari, Leif (författare)
-
Karlsson, Sigbritt (författare)
-
Lilliesköld, Joakim (författare)
-
Nilsson, Mats (författare)
-
Pears, Arnold (författare)
-
katja.grillner@arch.kth.se (medarbetare)
-
KTH Skolan för industriell teknik och management (ITM) (utgivare)
-
KTH Skolan för teknikvetenskap (SCI) (utgivare)
-
KTH Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH) (utgivare)
-
KTH Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) (utgivare)
-
KTH Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS) (utgivare)
-
KTH Skolan för teknikvetenskap (SCI) (utgivare)
-
KTH Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH) (utgivare)
-
KTH Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS) (utgivare)
-
KTH Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH) (utgivare)
- Publicerad: Luleå : Luleå University of Technology, 2019
- Svenska.
-
Ingår i: Bidrag från 7:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. - 9789177906056 ; 76-81
-
Läs hela texten
-
Läs hela texten
Sammanfattning
Ämnesord
Stäng
- Detta bidrag beskriver och analyserar förberedelsefasen inför implementeringen av ett högskolepedagogiskt excellensprogram vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Programmet syftar till att ytterligare stärka värdet av pedagogiska meriter och samtidigt bidra till lärosätets fortsatta och fördjupade utveckling av utbildningarna och organisationen. De tydligaste riskerna som har identifierats med befintliga pedagogiska meriteringsmodeller är att de kan skapa ett A- och B-lag (mellan en karriär som forskare och en karriär som lärare). Dessutom är det ofta oklart hur personer som har utnämnts till excellenta lärare ska kunna bidra till organisationens och utbildningens utveckling ur ett kortsiktigt såväl som ett långsiktigt perspektiv. En tydlig svaghet med befintliga pedagogiska meriteringsmodeller är att de inte explicit nog ger emfas till aktivt och relevant utvecklingsarbete, utan fokuserar på egenhändigt skrivna pedagogiska portföljer som sällan är framtidsinriktade. KTH:s högskolepedagogiska excellensprogram siktar på att försöka möta dessa risker och svagheter. KTH har, alltjämt sedan det nationella obligatoriet om 15 hp Högskolepedagogik infördes, kvarhållit detta obligatorium. Stora satsningar har gjorts på den högskolepedagogiska verksamheten. Ett gediget utbud av fortbildningsmöjligheter samt arenor för nätverkande har utvecklats. Samtidigt råder svagheter i systemet gällande prövande och tillvaratagande av pedagogisk skicklighet, och det är tydligt att KTH behöver ytterligare utveckling i området. Författarna menar också att i och med att de utmaningar vi står inför gällande pedagogisk meritering ser relativt lika ut vid landets lärosäten, bör ett stärkt nationellt samarbete och nätverkande inom landets ingenjörsutbildningar främjas inom området. Artikelförfattarna representerar KTH:s övergripande ledning, utbildningsledning samt ledningen för den högskolepedagogiska verksamheten.
Ämnesord
- Social Sciences (hsv)
- Educational Sciences (hsv)
- Pedagogical Work (hsv)
- Samhällsvetenskap (hsv)
- Utbildningsvetenskap (hsv)
- Pedagogiskt arbete (hsv)
Genre
- government publication (marcgt)
Indexterm och SAB-rubrik
- Högskolepedagogik
- pedagogisk meritering
Inställningar
Hjälp
Uppgift om bibliotek saknas i LIBRIS
Kontakta ditt bibliotek, eller sök utanför LIBRIS. Se högermenyn.