Att lära av det förflutna [Elektronisk resurs] Yngre elevers förståelse för och motivering till skolämnet historia

• To learn from the past- younger pupils´ understanding of and motivation for history as a school subject When pupils take part in schools´ history teaching they encounter a school historical culture, which is a part of society’s historical culture. Historical culture is here defined as the specific and particular way in which a society relates to its past. How pupils understand and motivate history as a school subject is a part of how they perceive society’s historical culture. This study examines younger pupils' historical culture based on Jörn Rüsen's defined dimensions of historical culture, which are: cognitive, political, moral, religious and aesthetical. The aim of this study is to examine younger pupils’ historical culture and how they perceive the historical culture they encounter in history as a school subject. In the study, the pupils´ historical culture is defined as the pupils' definition, perception and understanding of history, and primarily, of history as a school subject. The results show that all of Rüsen's five dimensions of historical culture become visible in the pupils’ expressed historical culture, albeit to a different extent. Both the cognitive and moral dimensions become visible in the pupils' main motivation for and understanding of history as a school subject: that they should learn from the past. The pupils say that they can learn from the major events and of peoples’ mistakes and achievements in the past. The pupils also believe that they can learn from the past on a practical level. They also emphasis that they need to learn from the past in order to understand the society they live in since it builds on the past. The pupils also express that school history has an entertaining aspect. They mainly emphasise the exciting and dramatic events in the past. The pupil’s historical culture appears to be homogeneous and mainly based on the teaching they received in history as a school subject, but also with an imprint from a social history culture with an interest in, primarily, World War II. The pupils primarily identify with the historical culture they meet through education at school, and mean that the history conveyed to them at school is the same as they encounter in society. The different historical cultural identities the pupils acknowledged that they belonged to seem to overlap and complement one another. The pupils trust the representations of history they encounter both inside and outside school. 
• Yngre elevers historiekultur är en del av  en samhällelig historiekultur. I skolans histori­e­under­visning tar eleverna del av en organiserad samhällelig överföring av historiekultur syftande till att eleverna ska bli demokratiska medborgare. Hur eleverna förstår och motiverar skolämnets historia syfte och uppdrag blir en del av hur de uppfattar den sam­hälleliga historiekulturen.  Denna studie undersöker yngre elevers historiekultur utifrån Jörn Rüsens definierade dimensioner av historiekultur: kognitiv, politisk, estetisk, moralisk och religiös. Syftet med studien är att undersöka yngre elevers uttryckta historiekultur och hur de uppfattar den historiekultur de möter i undervisningen i skolämnet historia. I studien tecknas elevernas historie­kultur som bestående av elevernas definition, upp­fattning och förståelse av historia, främst skolämnet historia. Resultaten visar på att alla Rüsens fem dimensioner av historiekultur blir synliga i elevernas uttryckta historiekultur, om än i olika hög grad. I intervjuerna blir främst den kognitiva och den moraliska dimensionen synlig. Den kognitiva dimensionen är främst ett uttryck för elevernas förståelse av tid.  Både den kognitiva och den moraliska dimensionen blir synlig i elevernas främsta motivering till och förståelse av skolämnet historia: att de ska lära av det förflutna. Det eleverna anser att de kan lära sig av är främst det de betecknar som de stora händelserna i det förflutna och de missgärningar människor förr begått. De anser också att de kan lära av det förflutna på ett praktiskt plan för att inte upprepa misstag eller genom att återigen tillämpa framgångsrika metoder. De menar att de också kan lära av det förflutna för att förstå det samhälle de lever i då det bygger på det förflutna. Eleverna menar att skolämnet historia också har en underhållande aspekt, främst betonas de spännande och dramatiska händelserna. Elevernas historiekultur framstår som homogen och i hög grad präglad av den undervisning de fått i skolämnet historia, men även med intryck av en samhällelig historiekultur med ett intresse för, främst, andra världskriget. Eleverna identifierar sig främst med den historiekultur som förmedlas via undervisningen i skolan och menar att den historia som förmedlas till dem i skolan är den samma som de möter i samhället. De olika historiekulturella identiteterna elever räknar tillhörighet till tycks överlappa och komplettera varandra. Eleverna litar på de förmedlingar av historia de möter både i och utanför skolan. 

Ämnesord

Social Sciences  (ssif)

Educational Sciences  (ssif)

Didactics  (ssif)

Samhällsvetenskap  (ssif)

Utbildningsvetenskap  (ssif)

Didaktik  (ssif)

Didactics  (mdh)

didaktik  (mdh)

Genre

government publication  (marcgt)

Indexterm och SAB-rubrik

Yngre elever

didaktik

skolämnet historia

historiekultur