1. Inledning. 1.1 Begreppet medbestämmande och dess bakgrund. 1.2 En bild av begreppet medbestämmande. 1.3 Begreppet medbestämmandefråga -- 2. Medbestämmandelagens medbestämmandefunktioner -- 3. Informationsskyldighet enligt medbestämmandelagen. 3.1 Den passiva informationsskyldighetens innebörd. 3.2 Undantag från den passiva informationsskyldigheten. 3.3 Aktiv informationsskyldighet. 3.4 Editionsplikt -- 4. Förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen. 4.1 Vad är en ”viktigare förändring”? 4.2 Sammanfattning av innebörden av begreppet viktigare förändring. 4.3 När – i tiden – ska den primära förhandlingen äga rum? 4.4 Rättspraxis om initiativ till och genomförande av den primära förhandlingen. 4.5 Vad är en medbestämmandeförhandling? 4.6 Rättspraxis om begreppet förhandling i medbestämmandelagens mening. 4.7 Särskild regel om primär förhandlingsskyldighet vid ”entreprenad”. 4.8 Rättspraxis rörande tillämpningen av ”entreprenadregeln”. 4.9 Uppskov med beslutsfattande. 4.10 Rättspraxis om ”synnerliga skäl”. 4.11 Primär förhandlingsskyldighet gentemot icke kollektivavtalsbärande facklig organisation. 4.12 Rättspraxis om primär förhandlingsskyldighet för arbetsgivare gentemot icke kollektivavtalsbärande facklig organisation. 4.13 Den sekundära förhandlingsskyldigheten. 4.14 Avslutande av en förhandling. 4.15 Central medbestämmandeförhandling -- 5. Förhållandet mellan medbestämmande och andra intressen. 5.1 Rättspraxis om förhållandet mellan den politiska demokratin och medbestämmandet. 5.2 Rättspraxis om undantag från medbestämmandelagen för vissa verksamheter. 5.3 Medbestämmandelagen vid arbetsmarknadskonflikt -- 6. Utveckling eller inveckling av medbestämmande genom avtal. 6.1 Medbestämmandelagens ”uppmaning” att utveckla medbestämmanderätten genom kollektivavtal. 6.2 Den uteblivna utvecklingen av medbestämmandeavtal. 6.3 Tolkning och tillämpning av medbestämmandeavtal.